Astma är en av barnens vanligaste kroniska sjukdomar. Aktuella svenska studier visar att ungefär 8–10 procent av barn i skolåldern har astma. Vid bestående astma karakteriseras sjukdomen som regel av eosinofil inflammation i luftvägarna. Många småbarn har i stället s k infektionsastma, som ger besvär bara vid förkylning. Infektionsastma är inte kopplad till allergi eller eksem, och prognosen är som regel god. Besvären växer vanligen bort vid några års ålder. Terminologi och kriterier för olika kliniska typer av astma hos barn har ställts samman i Fakta 1 [1, 2].I den kliniska vardagen baseras diagnosen hos småbarn huvudsakligen på anamnes och statusfynd, medan lungfunktionsundersökningar används i diagnostiken från 5–7 års ålder, dvs den ålder när barnet klarar att blåsa spirometri. Lungfunktionsundersökningar tillsammans med gradering av symtom är också viktiga vid uppföljning och monitorering av astma. Syftet med behandlingen är att uppnå god astmakontroll, normal lungfunktion och inga eller minimala biverkningar. Dagens effektiva behandling ger oftast mycket god astmakontroll och bra livskvalitet [2].Utredning och behandling av barn och ungdomar med astma sker främst hos allmänläkare och barnläkare i öppen vård, medan barnallergologen huvudsakligen sköter dem med svårare sjukdomsbild. Avgörande för var omhändertagandet sker bör vara den behandlande läkarens kunskap, erfarenhet och resurser. God kommunikation mellan olika vårdgivare är viktig för att patienten ska få optimal behandling.